Morgondagens inplanerade runda verkar inte bli av så jag fick trösta mig med en timme lek med nya leksaken på diverse stigar. Det var roligt men glädjen dämpades lite av att cykeln känns ovan. Även om jag är van med en Anthem är det ändå småsaker som stör för att jag är så ovan med dem.
Styret är ju en sådan sak. Men som jag skrev hoppas jag att en lite kortare styrstam ordnar upp det hela. Nu känns det helt enkelt lite för långt och okontrollerat. Man kunde ju tro att samma styrstamslängd som på den förra borde funka bra men ett lite bredare styre yrar till ekvationen. 6 graders sweep är heller ingen favorit.
Bromsarna och växlarna är också ovana bekantskaper. Speciellt bromsarna är ju inte ens inkörda så de bromsar ganska kasst. Eventullt åker Shimanoskivorna på i stället för Ashima. Men jag får se. En vacker dag börjar de kanske kännas kanon.
En sak som inte är kanon är mina dubbdäck. Jag trodde min försiktighet på is i helgen var hjärnspöken och ren överdrift men i kväll kunde jag konstatera att de är totalt kass. Jag är ingen explosiv muskelmaskin men de greppar i princip ingenting (det är halt, men inte så halt). Speciellt många år gamla är de inte men de har troligen rullat för mycket asfalt. [Bortförklarningsvarning!]