come on no you come on

Jag lever.

Men jag bloggar lite sparsamt just nu bara. Jag läset dock bloggar men det borde jag nog sluta med. Men eftersom jag har en blogg och gärna har några läsare känner jag att jag måste bidra till bloggfenomenet genom att läsa lite ibland. Men ärligt: ju mer och fler bloggar jag läser desto mindre blir lusten att skriva blogg (pratar inte om cykelbloggar för de är alltid bra).

Samtidigt…jag vet att detta kan gå om väldigt snabbt. De mest hängivna fansen behöver inte påbörja sorgearbetet för jag lär inte sluta trots att jag inte just nu orkar trycka ur mig bloggtext tre gånger om dagen.

En orsak till att jag skriver lite mindre är ju att jag börjat bokföra min träning på ett annat sätt och beslutat att för tillfället vara lite mer sluten med vad som sker på träningsfronten. Inte för att jag gör så mycket eller något speciellt bra för den delen men för att jag helt enkelt inte orkar låtsas att mina ben eller mitt senaste gympass är några världsnyheter som måste redovisas i detalj. Men jag kan hälsa från längst inne i mitt huvud att det rullar på bra. Jag lär knappast dyka upp som en komet i vår, men hoppas kanske resa mig likt fågeln Fenix ur askan. Det är det jag siktar på.

Resan fortsätter.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: