Månadsarkiv: september 2014

Det största nöjet

Jag sitter och funderar på nya cykel inför nästa år. Det är ett fint nöje med offerter, mail hit och dit och allmän förvirring. Hittills har jag mest samlat på mig en massa alternativ utan att bli desto klokare. Vad tycker ni? Någon favorit? Någon som jag direkt ska glömma?

Prismässigt ligger de inom 500 euro (kan avslöja att citron-Treken är billigast och blåvita Cannondalen dyrast), så valet handlar nog mest om vad som är bäst, vackrast och snabbast.

IMG_0425.JPG

IMG_0426.PNG

IMG_0424.JPG

IMG_0423-0.JPG

IMG_0421-0.PNG

IMG_0422-0.PNG

IMG_0427-0.JPG

Annonser

Sju sjöar MTB – fjärde gången gillt

Tack vare Makus pedalhaveri på uppvärmningen kunde jag vinna lokala höstklassikern Sju sjöar MTB för fjärde året i rad. Det är nog ytterst tveksamt om jag hade hängt med Maku om han haft två pedaler (troligt scenario: avhängd på stigpartierna och i bästa fall komma ikapp/nära/närmare på grusvägarna).

Planen var att starta ganska hårt för att få lite lucka till de övriga inför de första stigpartierna. Det lyckades hyfsat och jag hade Maku på rulle och fick också en lucka bakåt utan att gå alltför mycket på rött. I något skede tappade Maku sin pedal för första gången och därmed också kontakten med mig. När jag vid 6 km inte längre såg någon ens på de lite längre grusvägspartierna blev jag lite fundersam om jag körde lite för hårt. Jag körde helt utan teknologi: ingen pulsmätare, klocka, gps, cykeldator, wattmätare eller väderstation vilket gjorde själva farthållningen lite knepig. Men jag beslöt mig för att köra första 10 km ganska hårt, andra 10 km avslappnat och sen körde jag hårt på andra varvet fram till Hörningen. Tyvärr tappade jag luft ur bakdäcket och fick genomslag hela tiden från km 15 och framåt men jag kom ju i mål så jag kan inte direkt klaga. Men vid Hörningen blev jag tvungen att springa en stor del eftersom jag fick genomslag vid i princip varje sten.

Hur som helst vann jag i slutändan med drygt sex minuter. Det blev bättre tid än i fjol och därmed nytt banrekord med 1.20.04. Jag hade kunnat kapa lite tid under pistolhot men det är inte jättelätt direkt att paca sig till en bra tid när man vet att man har en hyfsad lucka. Men jag kunde köra kontrollerat och förutom första 10 km då jag brände en del tändstickor kunde jag få njuta av att köra bestämt men strax under tröskel hela loppet. Sista 3 km började jag känna mig lite seg men före det hade jag orkat attackera backarna.

Hur som helst är det kul att avsluta med vinst även om det troligen blivit en andraplats om XTR pedaler hade längre livslängd. Att cykla tävling med hardtail gick bra idag även om jag var rejält dålig på de två första stigpartierna. Men på en lätt bana som denna hade jag kanske ändå nytta av cykla hardtail, speciellt eftersom det blev 30 km individuellt tempo på grusväg.

Denna morgon saknar jag min Anthem…

Hur i all världen ska jag överleva en tävling på en hardtail?

Dagen före

I morgon är det äntligen slut på den mer eller mindre kassa säsongen 2014. För att komma i form har jag haft en date med Tommy D (coreträning), cyklat 40 minuter, smort in ryggslutet med Voltaren och tvättat fönster. Om inte detta funkar så lär inget funka. Nu är det bara dags för en blodig biff så ska jag väl vara redo.

Fredagsmys

image

Fredagsmys i soffan med ett barn och en cykeltidning. Jag hade gärna läst tidningen själv men nu är det så här.

Huvudvärken är där den ska vara men det är ju ett bevis att jag gjort skäl för min lön den här arbetsveckan. Imorgon är det nog tänkt att jag ska cykla lite för på söndags ska jag tävla lite är det tänkt.

På tal om cykling har det cyklats lite VM idag. Om ni frågar mig så är det en ganska trist bana (påminner lite om Hamilton 2003 då Astarloasopan vann) och ännu tristare blir det när man måste titta på eländet via Youtube och lyssna på dinosaurien Liggett som sitter och mumlar som om det vore snooker han kommenterade.

Frågestund

ALLA måste fråga något av mig. Börja….NU!

IMG_0411.JPG

Onsdagsgrupp

Det fanns tid i mitt liv för en runda med den så kallade lugna gruppen. Den dominerande känslan var bortdomnan för det var infernaliskt kallt. Dessutom hade jag klätt på mig för lite kläder vilket är ganska svagt gjort. Ingen lampa hade jag kommit ihåg heller. Man lär kunna lära sig så länge man lever, även om jag vid upprepade tillfällen gör saker som tyder på det motsatta. Men hur som helst blev det en skön runda i superlugnt tempo.

Nördigt om Fox framgafflar

Under kvällens runda började jag diskutera med Riska och några andra om varför framgafflar från Fox ofta tappar beläggningen på gaffelbenen. Efter en stunds googling hittade jag denna enkla manual. Självklart för många, men användbart för alla.

Trender

När jag läser cykelbloggar och följer med cyklister på diverse sociala medier kan jag skönja några trender. En är att folk börjar rigga upp sina cyklar på en trainer. Helt naturligt med tanke på att det haglat och varit i bästa fall 7 grader varmt idag. Sen har jag börjat märka att det börjat gymmas också.

Allt detta är tecken på att en säsong kommer till sitt slut. Men samtidigt som jag också i viss mån om 3-4 veckor kommer att börja ha gym och trainer i schemat är det viktigt att inte glömma att vintern är lång. Om det blir en normal och därmed kall och eländig vinter är det bra att ha inspiration kvar för gymträning och trainernötande till perioden januari-mars där den verkligen gör störst nytta. Vart vill jag komma med allt detta? Njut av det pissiga väder som vi har nu i september till november för det blir alldeles säkert värre. För egen del tycker jag att det inte finns någon bättre cykelåkning (varning för lögn och överdrifter) än den kravlösa och långsamma som man får företa om fem dagar. Inga intervaller, ingen stress, bara cykelnjutning. Säsongen 2015 börjar inte på långa vägar ännu. Håll motivationen brinnande!

Söndagsrunda

Istället för andra saker som folk gör på söndagar blev det en runda med elitmotionärerna på torget. Det blev en fin runda men jag svängde av lite tidigare för jag blev trött. Det är en egenskap jag har just nu. Jag är ur form och tvingas brottas med en hardtail (för nu är min Anthem såld) och det är två saker som starkt bidrar till att göra mig trött. Men roligt var det i alla fall. Det blir en helt annan sorts cykelåkning med en hardtail. Eventuellt hade jag hoppats på att detta ska göra mig stark och teknisk under vintern men det gör väl mig mest ryggskadad och bitter. Vi får väl se.