Tahko 2014 – långa versionen

Jag reste till Tahko på fredagen, helt traditionsenligt. Maku var med som resesällskap och resan gick snabbt. På något sätt börjar vägen till Tahko bli allt kortare för varje år som går. Vad gäller träningen hade sista veckan före varit ok, men kanske inte som jag hade hoppats om jag fått helt styra och ställa som jag hade önskat. För några år sedan brukade jag ofta överdriva det här med glykogenuppladdningen men i år åt jag bara vanlig mat dagarna före och en knapp deciliter maltodextrin i några deciliter vatten på fredag. I övrigt var fredagen väldigt traditionsenlig: en pastatallrik på hotellet, en runda på expoområdet och lite fixande med cyklarna. Det som inte var traditionsenligt var min avsaknad av nervositet. Jag var inte alls nervös och att få sömn och sova gick ovanligt bra.

När Tahkovuori vaknade till liv på lördag morgon var det till mina absoluta favoritförhållanden. Kring 17 grader och så gott som helt torr terräng är perfekt för långlopp. Vid starten fick jag en bra position i startfållan direkt bakom blivande vinnaren Jeremias Holmberg.

Det här med starter lyckas jag med kanske en gång av fem, men när startskottet gick kom jag iväg ganska hyfsat. Dessutom hade jag pigga ben från start så jag kunde ytterligare avancera sådär lagom mycket under de första kilometrarna. När asfaltpartiet på några kilometrar kom lyckades jag avancera bra i gruppen. Det är en glädje att ha lite erfarenhet av landsvägscykling när dessa partier kommer för man får verkligen massor gratis när det börjar gå över 40 km/h på landsväg. Den här gången gick det så lätt att när farten inte var så jättehög, kring 40 km/, tyckte jag att det vore skoj att leda tävlingen en stund. Jag avancerade en del placeringar och plötsligt låg jag längst fram i täten på Tahko Mtb 2014. Det var mest en infall och egentligen ska man ju inte hålla på att slösa energi på sånt, men det gick så lätt i lördags så det kändes som en rolig grej att testa.

När tävlingen började ”på riktigt” inne i Nilsiä drogs farten upp rejält när det skulle bli lite singeltrackåkning. Tyvärr satt jag i det skedet en bit ner i fältet (kring placering 60?) vilket betydde att farten helt dog när alla skulle in på en 30 cm bred stig. Inne mot första rejäla grusbacken körde jag bra och hade jobbat ikapp tätklungan igen. Jag lyckades med relativ lätthet plocka en del placeringar och in mot Kinahmi 1-stigningen var jag igen bra med och satt ett par gubbar bakom t.ex. Maku och Tikkala. Uppe på Kinahmi 1 hamnade jag bakom två ester som körde alltför sakta (med facit på hand alltså, där och då tyckte jag det var fint med lite söndagstempo). Det ledde till att jag tappade kontakten med Makus grupp. Nere vid Eskola låg jag på 44:e plats. Kinahmi 2-stigningen for av bara farten och plötsligt var jag 45 km in i tävlingen utan att jag direkt hade haft några större kriser. Ibland hamnade jag i någon bra grupp som ofta körde ifrån mig nerför och som jag körde ikapp och ibland också ifrån uppför. Det här med att åka nerför är ju verkligen att kapitel för sig och om jag vill bli snabbare på långlopp måste jag bli bättre på att åka nerför. In mot sista stigningen, El grande, hade jag korn på en grupp på 4-5 cyklister som låg en bit före mig. El Grande är en lång stigning på en bit över två km (tre?) som passar mig ganska bra. Jag kom ganska snabbt ikapp gruppen och när jag cyklat några hundra meter med dem så insåg jag att de höll ett alltför lågt tempo. Jag körde ifrån dem för att få några sekunder eller minuter försprång inför sista nerförsbacken, som är hyfsat krävande:

Jag lyckades köra om 5-6 cyklister i min klass i El Grande och jag höll också undan för dem nerför med ganska god marginal. När jag kom i mål var jag pigg som en lärka (nästan) och det kändes som det lättaste långlopp jag någonsin cyklat.

Förutom lite ryggsmärtor uppe på Kinahmi 1 och ner från Kinahmi 2 så kände jag mig pigg och obesvärad hela loppet. Det är nästan så att jag nu med ett par dagars perspektiv på loppet börjat fundera om jag kanske hade kunnat plocka några minuter med att ta i lite mer? Jag tror det fanns mer att ta ur kroppen. Men samtidigt är det härlig känsla att få cykla en tävling inom ramarna för ens kapacitet och det är ju inte självklart att mera lidanden lett till en snabbare tid och bättre placering. Hårdare fart kan ju leda till att farten dör på slutet och man kan punktera eller krascha eller vad som helst. Sluttiden blev alltså 2.53 vilket ju med bred marginal är under min drömgräns på 3.00. Personligt rekord med nästan 18 minuter på en bana som jag egentligen ”kunnat” i många år redan…ja, det känns bra. Nu var ju banan i toppenskick och senast jag kom igenom Tahko (2012) körde jag på 3.10 i extremt leriga förhållanden. Men jag kan inte bara skylla på bra förhållanden, för jag har ju tränat och försökt bli bättre nu i några år. Jag har blivit snabbare, uthålligare och smartare cyklist. Det som också är skönt är att jag känner att jag har gjort något rätt med träningen trots allt. Vid första landsvägsloppet för året kändes allt kanon men sen var både Brahe och Jyväskylä som att cykla i sirap. I lördags kändes det bra (förutom ryggen) och nu gäller det bara att bygga vidare.

Vad gäller Tahko får jag se vad som händer i nästa år. En del av mig vill köra 60 km igen, en annan del av mig vill testa 120 km och en helt annan del av mig vill ta en paus från Tahko. Men vi får väl se vad som händer. Det är länge till nästa Tahko och det kommer snart andra tävlingar att fundera på.

Annonser

One thought on “Tahko 2014 – långa versionen

  1. […] med en lång och ointressant årskrönika, men jag kan i korthet säga att jag är hyfsat nöjd med Tahko, ena träningstävlingen i grannstaden och till sist tyckte jag att jag gjorde en hyfsad tävling i […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: