Månadsarkiv: september 2012

En 29a är en för lite

…vilket fick mig att fira segern med att köpa en till.

Tävlingsrapport – Sju sjöars MTB

Så var äntligen sista tävlingen för året avklarad. Det blev en vinst, kanske något överraskande. Men vi tar väl det från början…

Danke skickade ett sms tidigt på morgonen om att han blivit sjuk, så han kunde inte delta, men han kom med som fotograf i alla fall. Eftersom vädret var långt ifrån trevligt så var deltagarlistan ganska tunn i år, jag tror jag räknade till 20 cyklister på startlinjen. I starten var taktiken ganska klar: det var Maku jag skulle ha koll på. I starten tog jag täten och drog i ett ganska moderat tempo. Vid första bron som alltid är snorhal vid regn så blev det en vurpa direkt bakom mig så jag fick en ganska rejäl lucka utan att riktigt förstå varför (jag märkte alltså inte vurpan). Småninom anslöt Maku och när jag hörde att det varit en vurpa så körde vi sakta för att vänta in de övriga. Sen var det väl Petter med sin cx som körde lite hårdare på grusvägarna och ganska snart var vi fyra i täten (Maku, jag, Petter och Martin). I något skede anslöt också Riska, men jag har tyvärr lite dålig koll på vad som hände bakom min rygg. Speciellt Martin och Petter höll bra fart på grusvägarna så jag insåg att det kunde bli en jobbig tävling om vi hade dem kvar efter att de värsta stigpartierna var över. Av den orsaken höjde jag farten in på första stigpartiet, inte något mördartempo, men ett lagom hårt tempo som skulle utmana lite, men ändå vara säkert för mig själv. Det var snorhalt på både sten och rötter så att köra maxfart i skogen var aldrig riktigt aktuellt. När vi hade avverkat de huvudsakliga stigpartierna någon gång vid 12 km hade jag och Maku fått en lucka på 1-3 minuter (jag har ingen aning om hur mycket det var). Maku och jag körde på i ganska bra tempo utan att vi direkt maxade i något skede. På traktorvägen mot Kiisk byagård höjde jag tempot lite, men benen var inte de bästa och när jag inte fick speciellt många meter slog jag av på farten. Eftersom jag är sämre spurtare än Maku och har sämre klipp i backarna var det här min strategi idag: att köra nästan max på några partier för att kanske möra upp honom lite inför spurten. Men eftersom jag inte hade någon jätteform idag så blev det inget av den taktiken. Resten av loppet blev det mest följa john, snarare än dödsattacker – trodde jag.

Jag var ganska säker på att Maku skulle satsa på en spurt så när vi närmare oss Kiisk och han attackerade hårt i en uppförsbacke blev jag både avställd och förvånad. Hur jag än tog i fick han 15 meter på mig i en kort men brant backe. Ner mot Bockabron höll jag avståndet och när jag inte ännu kört ikapp honom inför stigningen till Kiisk byagård och jag såg att han attackerade igen så var jag riktigt nära att ge upp och vika ner mig. Men jag visste att sista grusvägen in mot mål var i medvind så jag försökte ta mitt tempo och köra på gränsen, men inte över. I nerförsbacken efter byagården lyckades jag komma ikapp och när jag väl satt på bakhjulet igen så for jag inte fram och drog en enda meter utan Maku fick dra 2-3 km. Med 1 km kvar for jag om för jag ville ha några meter på mig att reagera om det skulle komma ytterligare attacker från Maku. In i tunneln i slutet fick jag innerspår och sen hade jag tur och fick ett bättre spår än Maku på slutet. När jag kom in i hästskon på skidstadion visste jag att det var klart. En skön seger och det var väl troligen första gången någonsin som jag slog Maku i ett cykellopp.

Om någon har en knippe bilder som jag kunde lägga upp eller länka till så vore det förstås trevligt. Jag hann tyvärr inte fotografera något under dagens lopp.

Nu väntar två veckor totalvila från all sorts träning. Det. Ska. Bli. Skönt.

Canyon Grand Canyon 29 Ultimate CF Slx

Första testet jag sett i alla fall. Det verkar lovande.

Godtycklig rubrik

Fredagkväll, jag ÄLSKAR dig! Huset städades igår (check, som man säger), kroppen tränades redan i morse (check) och några godis har slunkit ner redan (check nr 3). Nu är det alltså bara dags att låta lugnet sakta sänka sig över vårt hus. Nåja, ungarna river all sorts lugn, men det är ju som det är.

Jo, jag tränade lite i morse och det var väl sådär. Halvbra känsla, kan vi kanske enas om? Jag for ut till Gamla Hamn och körde ett par varv på spånbanan och sen for jag till Backen och körde tre stående och ett sittande varv. Det kändes verkligen inte bra, men det är väl som det är. Med tanke på att säsongen mentalt var över redan för ett par veckor sedan så är ju söndagens tävling mest en bonus. Sju sjöars (som egentligen är ett terränglopp för sådana där löpare, men som sedan några år tillbaka också har en mtb-klass) är något av en säsongsavslutning för de lokala mtb-cyklisterna. Tävlingen går längs motionsspår, stigar och grusvägar och den är, med tanke på vår omgivning i övrigt, ganska backig. Om banan hade lite mera stigar så vore det helt klart en bana som skulle duga för den nationella långloppscupen. Jag hoppas verkligen att det dyker upp många cyklister trots att vädret verkar få belgisk karaktär. Knappt 30 stod på startlinjen ifjol, så vi får hoppas på något liknande i år. Eftersom tävlingen ordnas av en friidrottsförening (vilket betyder att ingen cykelförening i trakten behöver ordna med något = vi får en lokal tävling som kräver noll arrangemang av oss cyklister) så hoppas jag verkligen att folk kommer dit och stöder evenemanget. Loppet är ca 36 km långt och gick väl på ungefär 1.25 ifjol för vinnaren så det är ett ganska lagom lopp på många sätt: inte så långt att man tar slut helt och inte så kort att det går infernaliskt fort hela tiden. Perfekt höstlopp med andra ord. Frågan är väl om någon ska kunna slå skyhöga förhandsfavoriten Maku?

Sen fortsätter jakten på en vintercykel. Jag har bestämt mig för en hardtail 29a i budgetklass, men har lite svårt att komma till skott. Jag har lagt bud på en begagnad Cube, men av outgrundliga anledning klarnar det först i helgen om det blir någon affär. Jag har också kollat in Radon som erbjuder mest för pengarna just nu och det blir väl troligen en sådan om det inte blir en Cube. Jag har också kikat på Trek, Focus, On One och några till, men Radon erbjuder ändå mest. I nästa vecka ska jag försöka ta mig tid att berätta lite om de bästa köpen i prisklassen 800-1200 €. Det är ju en prisklass som många siktar in sig på när de ska ha en lite bättre terrängcykel för motion så kanske jag kan ge lite tips vad det finns där ute. Alla mina tips är ju baserade på internetcykling (jag har bara provcyklat en Trek och en Canyon), men alla vet ju att internetcykling slår riktig cykling 100-0.

 

Ibland blir livet bättre

Imorse: totalstockning i bihålorna och halsont.
Ikväll: valde mellan att se mitt favoritlag vinna en fotbollsmatch och en runda med Danke. Jag valde det senare och blev nöjd med detta. Kroppen var helt ok även om jag kände mig löjligt andfådd med tanke på den ganska moderata farten.
Nu: två bullar, ett glas mjölk och Hamiltons bok.
Ytterligare: jag ska inte sluta blogga. Jag har alltför mycket viktigt att berätta om.

Dagens bok

Halsont, öronvärk och stegring.

image

Nä!

Ingen träning alls idag. Eller jo. Jag pendlade i planlöst tempo och om jag är snäll och lägger ribban lågt så kan det kallas träning. Men jag kände mig inte riktigt kry vilket betydde att jag gjorde träningen både kort och lätt.

Före jag hämtade barnen på dagis stack jag in en sväng på lokala Märkesklädaffären eftersom jag fått ett köpkort som skulle handlas upp. Men jag får bara beslutsångest av dyra kläder. Jag gick planlöst omkring och kom snarta fram till att det var en vinterjacka som jag behövde. Men sen fick jag en liten livskris när de sålde (fula) jackor som kostade 795 €! Betyder detta att jag är en snåljåp? Men man får ju faktiskt en cykel för sådana pengar. Eller om man räknar med att man har en vinterjacka i tre år och köper den för normalpris från t.ex. H&M får man för samma pris vinterjackor för 30 vintrar!

image

På tal om vinter så köpte jag en cykel från Bike Discount förra veckan. Men eftersom den kommer först om en dryg månad så vill jag inte ha en reservering på kreditkortet så länge eftersom jag ska på en utlandsresa snart. Jag avbokade beställningen följande dag, vilket gick bra. Men att få bort reserveringen har inte gått så lätt…tio mail till Tyskland och ett samtal till Visa senare borde allt vara fixat men det har inte varit någon promenad i parken.

Vad har jag beställt från BD? Jag återkommer till det. Senare i veckan ska jag presentera 29er hardtails i prisklassen 800-1300 €. Det känns som om jag numera har ganska bra koll på det segmentet.

Söndagsmys

Ja, det blev ju en runda med Petter och Danke idag. Det var flera på torget, men Petter ville köra lite cx-aktigt med sin cx och eftersom det utlovades lite intervaller i skogen så var jag med. Intervallerna gick väl sådär. I skogen gick det lätt men på grusvägen fick jag ont i ena benet. Så kan det gå när ena benet är förtvinat. Man skola icke skrufva sine klootsposition underf saesong – som man säger i Belgien.

På tal om Belgien – Gilbert! Fin avslutning på ett bra lopp. Ännu ett år med värdig världsmästare.

image

Hjul på torg

image

Petters nya cx

image

Häckfokus

Idag har jag planterat häck. Jag önskar jag hade energi att skriva något medryckande om upplevelsen men jag är inte en sån. Jag vet knappt vad häckplantorna heter. Arten alltså. Men det blev rakt och ganska fint.

Lite mer spännande var det att se minstingen ta sina första steg. Eftersom hon har Downs syndrom har vi verkligen fått vänta på den här dagen. Hon tog nästan två år och två månader på sig, men idag kom hon äntligen på att hon kan flytta framåt fötterna när hon står upp.

image

Efter detta for jag på en knapp timmes runda på mtbn. Jag har justerat om klossarna för att kanske på sikt få ut mera power till pedalerna.Jag tror att det är både en bra och nödvändig förändring, men idag (och ett tag framöver) kändes det riktigt kraftlöst och ena benen kändes värdelöst. Jag kunde kanske ha väntat med justeringen till efter Sju sjöars men så blev jag nyfiken att testa och nu får jag stå mitt kast.

Årets sämsta pass – säsongen är fullbordad!

Efter ett uppehåll från träningen på fyra dagar hade jag tänkt njuta en lugn och fin Nådjärvare före jobbet. Jag plockade faktiskt fram landsvägscykeln för första gången på länge, vilket kändes mer än lovligt ovant. Ovan med landsvägskylan valde jag att klä mig som om det vore +16 C, men när det visade sig vara +6 C samt störtregn första och sista halvtimmen blev det episkt lidande av det hela. Mest satt jag och var förbannad och det kändes inte alls roligt att träna. Nåja, det är en vecka kvar nu till säsongens sista tävling och sen ska jag bara träna annat än cykling och i den mån det blir cykling ska det bara bli sociala rundor helt utan struktur och fart.

När jag äntligen kom till jobbet rann det vatten ur skorna och tightsen vred jag ett par deciliter. Det är så förbannat löjligt att man inte har skärmar på landsvägscykeln hela tiden. I nästa år ska jag banne mig köra med SKS Race Blades hela säsongen. Jag skiter i om det ser ut som skit. Jag är 34 år gammal och vid den åldern så är det bara löjligt att sitta och bli mer våt än nödvändigt. Regn må vara en sak, men det där sprutet från en våt regnbana är så onödigt. Mitt mål för nästa år är att ha en landsvägscykel som ser ut som en gubbcykel.

När jag sökte mig hem från jobbet satt jag och tänkte på min identitet som cyklist – vad och vem är jag? Är jag landsvägscyklist? Mtb-cyklist? Jag kom väl inte fram till något djupt, men jag funderade i alla fall länge. A for effort, C for delivery. Jag har väl cyklat i drygt 20 år (åtminstone drygt 20 år sedan jag köpte min första bättre cykel) och jag har väl gått från att vara en JohnTomacJulianaFurtadoMissyGioveRuneHoydahl-avgudande mtb-cyklist till att låtsas vara landsvägscyklist – och sen tillbaka igen. Men frågan är väl i vilken riktning jag vill utvecklas? Vad ska jag bli när jag blir en riktig cyklist?