Månadsarkiv: januari 2012

-18 och sandstrandsväder

image

Kom igen, Vintern! Kallare kan du!

Annonser

Min kamp eller Kadens?

image

Har egentligen inget att säga idag. Pendlat 2×30 minuter men besviken på vintern som inte riktigt bjuder på ordentligt motstånd. Jag KRÄVER -27 grader och EPISKT lidande! När temperaturen rör sig mellan minus 15 och 20 är det för kallt för att göra annat än pendla men inte så kallt att man får kolfiberbyxpoäng. Hoppas att vintern skärper sig så jag får en värdig utmanare senare i veckan.

Det blir alltså en kväll med Kadens. På basen av första sidan verkar det vara ett ganska värdelöst nummer men hellre den här istället för Knausgård och biografin om Jobs som båda är på hälft.

Trainersöndag

Bara lite siffror för er, sen ska jag göra annat: trainer, 1.30, medel 75% av max, 2000 w minst. Två tior på tröskel (något ditåt), 2 min stående, en min sittande osv. Jag skulle köra två timmar, men jag var för söndagslat så jag hann bara med 1.30 före jag det var dags att gå in och äta söndagslunch.

Jag körde alltså en riktig mysrunda och såg på Serpico, en film som jag verkligen kan rekommendera (en film från tiden när Al Pacino=bra). Trailern ser ni här:

 

Trainerlördag

Bara lite siffror för er, sen ska jag göra annat: trainer, 1.30, medel 74% av max, 2000 w minst. Inte en intervall så långt ögat kan nå. Jag skulle köra två timmar, men batteriet i laptopen dog och eftersom jag inte var så intresserad att stirra rakt fram på en mörk skärm i en halv timme bara för att uppnå ett tidsmål fick det helt enkelt räcka.

Jag körde alltså en riktig mysrunda och såg på Inside job, en dokumentär som jag verkligen kan rekommendera. Trailern ser ni här:

Detta är dagen

Dagens dag blev bättre än gårdagens. Det blev ingen fantastisk träningsdag idag heller, men det blev i alla fall en timme före jobbet i -12 grader (inte skönt) och sen bytte jag om direkt och tog en timme i gymmet (inte roligt) med fokus på rygg och mage. Sen pendlade jag hem någon timme senare och fick rulla lite lätt i ca 30 minuter. Så jag rörde på mig lite, men jag kan inte påstå att jag är på någon motivationstopp direkt. Kallt väder – för kallt väder – gör att utomhusträningen blir en plåga efter en timme. Jag tänkte bosätta mig i förrådet i helgen och kanske se en film eller två när jag sitter på trainern. Men inget tröskeltjafs eller vo2max-ångest.

Jag är väl inte direkt orolig trots att det går trögt, jag har ju cyklat i snart 20 år (med varierande intensitet) så att det ska vara roligt och gå att hålla fokus varje vecka på året är kanske för mycket begärt. Jag har istället försökt sätta fokus på att rensa lite i cykelgarderoben. Två par shorts, ett par tights och två tröjor har fått lämna detta jordeliv.  Jag har dessutom  sålt 5-6 plagg och köpt ungefär lika många nya, så framgången är väl måttlig. Men skönt ändå att få förnya sig.

Till sist vill jag lyfta fram två proffscyklister som är lika som bär, även om de olika som frukter. Den första är Alejandro Valverde som åkt fast för dopning och gjort comeback nyligen. Han är mer än välkommen, för han har STIL! Eller vad sägs om detta:

Sen har vi Stefan Schumacher… som också åkt fast för dopning, men som inte ännu i sin proffskarriär lyckats hitta en hjälm som sitter bra på hans huvud. Ingen stil alls. Inga kolfiberbyxpoäng där inte.

Pojken med kolfiberbyxorna – del 2

Jag kände mig ganska oövervinnelig när jag för ett par dagar sedan insåg att mina nya cykelbyxor var gjorda av kungen av alla material – kolfiber.

Idag kom det ett paket till från Rose (superrea på gång) och denna gång fick jag bland annat en cykeltröja från Campagnolo. Så här skriver de om den:

— The yarn is mainly made from corn sucrose, an eco-friendly synthetic fibre that respects the environment

Byxor i kolfiber är ju fantastiskt coolt, men hur får man respekt i klungan när man har en tröja som är gjord av… MAJS!

Taggad

Provokationsbloggen

Jag fick idag ett tips av mera erfarna bloggare som jag har nöjet att känna. Jag fick rådet att jag måste skriva mera provokativt, för det lär locka både läsare och locka folk att skriva kommentarer vilket lär utveckla bloggen på något sätt. Och visst har de rätt i det de säger; min blogg har onekligen varit lite beige hittills och även om jag är en ganska odramatisk person så har nog också jag en hel del åsikter om världen vi lever i.

Jag tänkte börja idag och sticka ut hakan ordentligt och berätta om saker jag hatar. Ordet hata är ett starkt ord och jag kanske använder det lite fel. Jag kanske menar att jag avskyr, det låter mildare på något sätt, så vi kör på ordet avsky då. Jag har lite ont om tid, så jag hinner inte just nu försvara mina åsikter desto mera, så här kommer helt enkelt en lista över saker jag avskyr.

Lista över saker jag avskyr

-krig

-svält

-fattigdom

-orättvisor

 

 

Pojken med kolfiberbyxorna

Ja, jag kom ju att tänka på den helt lysande ungdoms-/barnboken ”Pojken med guldbyxorna” som jag läste när jag var i tioårsåldern. Jag kommer ihåg boken som fascinerande; vad är väl mera mäktigt än ett par gula manchesterbrallor (jo, sett filmen också och tror de var gula) som man kan plocka oändligt med hundralappar ur? Just då förstod jag inte inflationsproblematiken med ett par sådana byxor och jag tyckte mest att poliserna var dumma som stoppade pojken och senare (om jag kommer ihåg rätt) brände upp hans byxor. Självklart drömde jag många gånger efter den läsupplevelsen att själv få ett par guldbyxor att plocka hundralappar ur.

Nu är drömmen sann. Nästan. Ty jag har fått mig ett par Giordana FR Carbon cykelbyxor från Rose. Eller fått och fått… jag har ju inte Samarbetspartners, så jag får snällt plocka fram plånboken (vilket gör att dessa byxor är raka motsatsen till guldbyxor). Dessa byxor är förstås de bästa jag någonsin provat, sett eller hört talas om. Jag är övertygad om att de kommer att vara fantastiska på alla sätt, även om jag inte har använt dem ännu och inte heller kommer att cykla en meter med dem före våren är här. Men man inser ju att de är helt AWESOME när man läser följande på hemsidan:

… the highest quality fabrics with carbon fibers allow maximum breathability and body temperature regulation …

Fattar ni? KOLFIBERTYG!

Bara så ni vet alla cyklister: det räcker inte längre med kolfiberram, kolfiberhjul och kolfiberwhatever. 2012 ska man cykla med kolfiberbyxor. Kolfiberbyxor=PRO.

Det är ju inte jag på bilden, men det räknade ni kanske ut.

Så vad mera då? Jag cyklade 45 minuter i -21 grader imorse, det var kanske inte jätteroligt, men det gick. Efter jobbet cyklade jag direkt hem och satte mig på trainern för att köra 3×10 på tröskel (svårt förstås att pricka rätt utan wattmätare, men något ditåt i alla fall). Det gick någorlunda bra, men antingen har jag något i kroppen fortfarande eller så körde jag jag för hårt de två första för två minuter in i tredje steg jag helt enkelt av cykeln. Jag var i och för sig massivt hungrig så det kan ha påverkat mitt beslut. Jag skulle nog ha tagit mig igenom den tredje men ville inte sänka varken puls eller motstånd. Får göra om det imorgon och se om det känns bättre då. Missa inte den spännande fortsättningen!

Stressig dag

Jag har sprungit från det ena till det andra idag, så jag tar det kort:

-sålt ett garage

-fått ett paket från Rose, mera om detta imorgon

-blivit frisk

-bara tränat 2×30 minuter idag, lovar bot och bättring imorgon

-jag hade besöksrekord igår på bloggen, även om det fortfarande är blygsamma siffror (jag tänker ju långt fram;, Bloggpris…. världsherravälde + ANNAT).

Välkommen tillbaka imorgon då jag berättar bland annat om kolfibret som lär vara invävt i  tyget i cykelbyxorna jag köpte från Rose (ja, vi cyklister är lättlurade, på gränsen till dumma).

Shit cyclists say

Danke (som tycks vara min hovleverantör) skickade igen en bra video åt mig. Blir ju lite inside-skämt ämnat för alla cyklister som läser denna blogg, men för alla andra så är det bra introduktion till hur snacket låter på en fyratimmarsrunda (även om det nog snackas annat också).

Jag kände mest igen mig i det där med frågan om olika långa ben, trodde jag var enda i hela världen som funderar på att röntga benen för att få reda på om de är olika långa.

I övrigt mår jag bättre, lite mindre sumpbäver helt enkelt. Om det fortsätter i samma takt blir det nog träning i samband med pendlingen imorgon. Men vi får se, håll tummarna så berättar jag imorgon hur det gick.

Men mest snackas det nog fonder och pensionsförsäkringar.